I de extremt menlösa historiernas djungel finns ingen lag, speciellt inte Bertils: Återuppståndelsen - Del 1 (igen)

En gång i tiden skrev jag.. Idag skrev jag igen..

Med händerna på huvudet sprang Adam hjulbent ut för backen utan en tanke i världen på vare sig konsekvenser eller pantomimkurser. Väldigt vigt slängde han sig själv och tre barnvagnar upp på taket på en felparkerad Peugeot 205 från '86.

Med viss brist av självdistans och total avsaknad av bollkänsla hamnade större delen barnvagnar under bilen och ett dito for rakt genom passagerarrutan. Adam själv hade fastnat i tanklocket med hans, självutnämnt, maskulina scarf, modell rosa och fick genast svindel samt en extrem testikelkramp strax under skulderbladen.

En förvirrad skata satte genast igång med att förtära Adams basketskor som var så slitna att de mer liknade cola-burkar av Ukrainskt slag. I ren panik försökte Adam att bita av sig högra hälsenan, men råkade istället ringa upp Bosses korvkiosk, som låg ca 17 mil därifrån, i Arvika, innan den för fyra år sedan brann ner p.g.a. två synnerligen överviktiga grävlingar som spontant fattat eld när de inspekterade Bosses surgurka, vill säga.

Istället svarade en dov kvinnoröst i andra ändan: -Penish? Jag har varit hovleverantör, men du kan kalla mig Augusta. Men eftersom det redan var september så lade Adam på och tog cykeln hem istället.

Öhm.. Detta kommer från någon form av "Stream of consciousness", dock något selektiv. Klart slut!